I'm back again
I know y'all missed me
I'm so so sick
Can't handle it
Yeah I talk shit
Just deal with it
You can try and try you can't beat me
So I'll cash my checks and place my bets
And hope I'll always win
Even if I don't I'm fucked because
I live a life of sin
But it's alright
I don't give a damn
I don't play your rules I make my own
Tonight
I'll do what I want
'Cause I can
You know I'm rare
You stop and stare
You think I care
I don't
You talk real loud
But you aint saying nothing cool
I could fit your whole house in my swimming pool
My life's a fantasy
That you're not smart enough to even dream
My ice is making me freeze
You can try and try you can't beat me
I'll do what I want
'Cause I can

NY UPPTÄCKT! Konstaterande.
Det är inte dej det är fel på (klyschigt värre) men det är fan inge fel på mej häller. Det handlar inte om att söka pusselbitar passar ihop. Det handlar inte häller om att allt skall passa i ramen. Det handlar om något mjuk, något varmt, någon ömt och sårbart. Alla lika alla unika den är ni väll med på vid det här laget. MEEEEEN (det finns alltid ett men) alla som är lika och unika passar inte ihop. Likväl som unikt lika kan passa bra ihop. Om du vänder på saker och ting så kan det funka bättre. Alla framgångar bärs av motgångar. För att kunna känna lycka måste du ha upplevt förtvivlan. Jag vill våga kampa för min rätt att må bra. Mitt första och största hinder är muren som stänger dej ute. Du gör ett bra jobb att plocka ner den bit för bit får din sida. Jag kämpar som ett djur på andra sida för att ta mej igenom, under eller över.
Modet gör mej trygg, modet gör mej stark.

Denna dag kunde inte ha börjat bättre. Vaknade av värme och närhet, mys gos och ömhet. Sen upp och iväg för att fortsätta i samma positiva energirika anda som jag vaknade med. Satt i bilen och tänkte för mej skäjv. Inte för att värka negativ eller så men efter en då bra start på dagen kan det omöjligt bli bättre. O sa på dubbelstandard va rätt jag hade. När jag väl kommer in till gymmet märker jag att gym skorna är kvar hemma. Fan fan fan. Jaja bara o köra utan. Tim e full av energi som snabt går mej på humör igen. Kort pass sen ut mot norr för att hänga med mor far o son.

Jag har en olustig känsla i hela kroppen vet i tusan vad det beror på men någe tokigt är det. Jag analyserar vänder vriden men har ännu inte hittat svaret. Jag klurar på om det kan vara ett invant betejende, men hag vill inte att jag skall funka så. Om det nu är som jag misstänker så tycker jag att jag borde ju kunna bryta det betejendet. Varför känner ja så här. Vilka/vilket behov är inte tillgodosett? Vart finns lösningen? Varför har jag inget tålamod?

Betong är Ballare än Cement