Allt vi gör, gör vi för att försöka tillgodose våra behov.

Allt vi gör är rätt just när vi gör det, även om det värkar korkat i efterhand.

Du kan aldrig ta ansvar för hur någon uppfattar det du säger, men du måsta ta ansvar för hur du säger det.

att få visa uppskattning till någon är skön känsla. Ännu bättre är det när man själv får uppskattning mer eller mindre häld över sig.
Ärligt korrekt och tydligt reder vi ut saker och ting. Tunga ord kan lätt såra om man inte serverar dom på ett fat av empati.
Det är inga problem att vara ärlig, men ärlighet kan ges på olika vis. Genom att bemöta reaktionen på din ärlighet med empati och förståelse så visar du på att det du säger är inte för att såra. Möter du där emot upp reaktionen på din ärlighet med försvar, kritik eller rentav nonchalans då har du startat ett krig. Det är viktigt för mej att mina mot/med spelare förstår mitt regelverk när det gäller empati, förståelse, acceptans och tydlighet. Som sagt det är mina regler och jag begär absolut inte att någon skall följa dem. Men jag vill gärna bli förstådd i min tanke.

Att passa in i min ram är inte så svårt om man är RÄTT. Men minsta lilla fel så blir det svårt. Som pepparkaksformar och pepparkaksdeg. Är inte formen hel jan du inte heller stansa ut en gubbe ur den. Jag vill inte, tycker inte jag borde, och kommer inte skära till det sista med kniven. Jag vill inte forma någon jag vill ha en hel gubbe från början.

Ångesten yttrar sig fysiskt på samma sätt som rädsla och oro, med arousal, darrningar, muskelspänningar, påverkat andningsmönster, svettningar, palpitationer, blekhet, vidgning av pupillerna, yrsel och svimningskänslor. Dessa kan alltså vara helt normala, men de kan också vara symptom på kroppslig anspänning beroende på t.ex stress, och bero på ångest. Under ångesten är personen vaksam, misstänksam och spänd på samma sätt som vid flykt- och kamprespons. Stark eller mycket långvarig ångest kan leda till apati och orkeslöshet, eftersom ångesttillstånd är mycket energikrävande. En känsla av ängslan och stark overklighetskänsla (derealisation) finns ofta i samband med stark ångest

Ångest är en slags rädsla. Den kan vara adaptiv som inför prestation då total avslappning inte gynnar utfallet bäst. Detta förhållande observerades redan 1908 av Robert Yerkes och John D. Dodson, och kallas därför Yerkes?Dodsons lag. Ångest kan också hjälpa oss att undvika saker som kan skada oss såsom höga höjder eller farliga djur. Ångest är dock inte alltid ren rädsla utan uppblandad ihop med andra känslor. Till exempel skuld när man har ångest över saker man har gjort eller skam inför en situation då man är rädd för att skämmas. Eftersom kroppens signaler är de samma oavsett vad vi är rädda för, riskerar vi att misstolka dem och övertyga oss själva om att något farligt är på väg att hända.
Stress är en vanlig orsak och det finns en stor samsjuklighet med depression. Neuros är ett snarlikt fenomen.
Eftersom ångest i grunden har en rationell funktion ligger det i sakens natur att det är svårt att göra sig av med den. Det går inte att bara strunta i den, för i så fall hade det varit alldeles för lätt att strunta även i befogade varningssignaler. Detta betyder emellertid inte alls att det är omöjligt eller omänskligt svårt att bli fri från ångest, det krävs bara metoder som inte alltid verkar självklara.