IGEN
Trycket ökar igen det trycker inifrån och det trycker utifrån. Vill bara springa ifrån min egen kropp mina egna känslor och mitt illamående. Är det där för jag fått motivation till löpträningen igen kanske.?.?
Eller är det bara ett friskhetstecken. I allt det sjuka att jag vill försöka vårda mej själv. Eller strävar jag efter den där perfekta drömkroppen nu igen som känns helt ouppnåelig just nu.
Jag blir rädd för mej själv. Vad är det jag söker och varför kan jag inte känna lugnet och harmonin i vardagen.
KRIS! Klurigt Ras I Självkänslan
Jo kris var just ordet som Bosse använde efter dom första 60minuterna vi mötts.
Skall jag bara släppa alla måste. Förpliktelser förhoppningar ch krav och bara göra det som känns rätt just här och just nu eller skall jag följa spåret reglerna och det socialtkorekta för att hitta det där som jag möte vet vad det är. FAN VA TRÖTT JA ÄR!
Ibland tänker jag. -jag skitter i, alla andra är värdelösa och vill mej inget gott i alla fall. Varför, varför skall jag kämpa i en värld där alla bara trampar på mej gör mej illa och inte vill mej väl. Jag blir bort vald gång på gång, bort prioriterad istället för lyft i det positiva. Just nu känns allt bara så jobbigt. Det trycker i bröstkorgen av en klump med gråt. Det är iprinsip omöjligt att få bort det. Jag vågar inte gråta mer.