Låg i fosterställning på köksgolvet och kippade efter luft. Hela bröstkorgen krampade samtidigt som det tryckte inifrån och ut. Ville bara fly, springa ifrån min egen kropp. Min egen kropp min hjärna jobbade mot mej kände mej sviken av mej själv. Varför hade jag inte lyssnat på mina behov och känslor i tid.

Trots frustration trots irritation trotsar jag omvärlden och dess normer. Jag väljer att stå stark, JAG SKRATTAR FARAN RAK UPP I ANSIKTET!
Funktionens fantastiska kamp lappar ihop 1&1 och blir fantastiskt. Tänker ibland på verandan mitt på Öland där man kan bara vara. Det var mitt första ställe efter många år där jag kunde finna lugnet och inga måsten. Tänker också på alla dom fina sköna människorna som klivit in och ut ur mitt liv senaste åren. Alla möten leder till en känsla, känslan leder oss till val, valen visar oss vägen framåt.

Att stå stark stolt och trygg är mitt motto just nu. Alla vill kakan äta men jag avstår. Ni kan ta min också.

Sanningens lögner bjuder upp till dans och alla bär grönt, ljudet av dina andetag får mej att rysa så kroppen krampar. Lusten är påtaglig och det känns i skuggan, skuggan av mitt EGO. Lyft handen mot mej och du kommer ångra din tanke, vänd mej ryggen och jag lovar att stämpla den. Riken att jag går ur detta som förlorare och inget alternativ. Tydliga mål och medvetenhet gör att jag är XENA